Min mormor hade på äldre dar en "boyfriend" som bodde i lägenheten ovanför henne. När jag var liten förstod jag aldrig att de hade ett kärleksförhållande. Det var bara Helgot, den snälla farbrorn, grannen. Han åt bara viltkött och grädde om den var kokad. Mormor brukade laga mat som de åt tillsammans och när maten var klar, knackade hon ner Helgot med en kniv mot elementet. Serverade hon köttbullar på fläskfärs sa hon på sin småländska att det var älgabollar och det köpte han.
Vad jag minns av Helgots lägenhet var att den var fylld med uppstoppade djur. Mormor hade också fått en hel hög med uppstoppade djur, bland annat räven som numera bor i Tyskland och hägern som står i mina föräldrars sommarstuga (min yngsta systerson är livrädd för "ankan"). När Helgot sorgligt gick bort i slutet på 80-talet, fick mormors barnbarn ärva varsin uppstoppad fågel. Jag var inte så intresserad av fågeln och när mina föräldrar sålde sitt hus för några år sen reagerade jag inte ens på att fågeln följde med hem till min moster. Jag är dock glad att den hamnade där. Nu när jag träffade min moster under sommaren kom fåglarna på tal och jag ville så gärna ha min uppstoppade fågel hemma hos mig. Jag tror inte att staren var just min fågel, men jag gillar staren och den står nu som ett minne av Helgot på min hylla ovanför skrivbordet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar