Egentligen vill jag bara sticka just nu, men eftersom jag ska sticka ett par vantar med innerfoder måste jag börja med fodret och därmed behöver jag sy. Igår kom således symaskinen fram, dammig och förvånade med sina funktioner. Jag har inte använt den så många gånger sedan jag köpte den för ett halvår sen.
Jag började med att mäta fram hur stora Musse Pigg-vantarna skulle bli. Det tog en stund och efter några försök hittade jag nog en bra storlek. Det får ju inte bli för trångt men inte heller för stort, för då skulle de stickade vantarna kommer bli enorma. Lagom är bäst som vi säger i Sverige.
Den här formen blev den som jag använde till slut. Det blir lätt brett vid öppningen eftersom hela handen ska igenom där...
De blev ju rätt söta som de är. När jag sydde ihop dem lämnade jag 2 cm plats vid öppningarna som jag kan göra vad som helst med sen när de ska sys ihop med de stickade vantarna.
När symaskinen ändå var framme tänkte jag att jag skulle se efter i den dammiga högen av projekt jag höll på att sy när jag plötsligt tröttnade. Jag hittade fodret till en tygväska min moster frågat efter ett antal gånger. Eftersom jag hellre blev av med projektet än kände glädjen av att fortsätta med det, sydde jag den nästan helt klar. Med det innebär det att jag måste göra något som täcker ett fult misstag som inte går att åtgärda på annat sätt. Jag är ingen perfektionist, däremot är jag noga med att dölja fel. Här sicksackar jag innerfodret:
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar