Vintermotiv mitt i sommaren

Är det jättedumt om jag försöker sticka det här motivet på en kofta till Ivar? Det är lika bra att börja på nästa kofta nu. Jag har redan köpt garn och det blev marinblått och vitt DROPS Alpaca. Jag gillar det garnet och den förra koftan jag stickade till honom blev ju bra trots att det skulle varit ett annat garn enligt beskrivningen.

Det här mönstret är så fint. Kommer från en rysk sida som har andra mönster också. Det kommer bli väldigt begränsat användande till just vintern men det är ju bara att sticka i hans vinterstorlek 9-12 månader. Vi får se. Ikväll blir det syjunta och då ska den påbörjas är tanken.

Spritärt

Grönsaksodling går inte så bra för mig i år heller. Jag vet att det är för att jag är rätt dålig på att gödsla. Det blir aldrig av att jag tar mig till en gödselbutik. Nu bor jag dessutom jättenära ett stall som delar ut säckar med hästgödsel men då måste jag ju... ja, det blir helt enkelt inte av. Något som går bra att gödsla med är guldvatten och det är simpelt att fixa. En del urin, tio delar vatten eller nåt liknande. Det är inte så noga kanske! Det brukar i alla fall funka rätt bra.

Men! Spritärtorna går det jättebra för. Så pass att jag idag sett min första spritärta. Jag har aldrig odlat detta innan så det är verkligen min allra första spritärta. Upptäckte den faktiskt när jag gick ut för att fotografera, eftersom jag ville berätta om hur spritärtorna enkelt kan tämjas.

Låt dem växa mot ett kycklingnät. Jag har flätat in en pinne i vardera ändan av nätet och tryckt ner i jorden. Sedan växer de där ärtorna på nätet. På det här stället tog jag bara en restbit så det är inte högt nog, men det går väl kanske att... eventuellt bygga på lite nät sen.

Vilda trädgården

Det blir mycket om trädgård såhär års. Idag när jag gick ut hade flera blommor slagit ut. Kanske efter den regntyngda midsommarhelgen och den strålande solen som tittade fram idag. Nävan har vi där uppe!

Min pappa var här för några veckor sen och byggde trappor på vardera sida om den nya altanen. Här är den ena. Den går rakt ner i ett buskage så buskaget behöver trimmas. Det tar vi en annan dag (det är mitt nya motto märker jag).

Jag fick några kommentarer på det här med att ha en vild trädgård. Här är en mycket stor nackdel till vild trädgård. Förr har det säkert varit ett grönsaksland här men tomma jordytor vill ju inte stå tomma. Vad händer då? All form av ogräs kommer likt en stor våg in genom det uttråkade landskapet. Här växer kirskål, skräppa, tistlar, ormbunkar (inget ogräs men dock) och falsk fläder. Här bor det säkert en hel del mördarsniglar också. Och bakom ser ni världens mest fallfärdiga garage med en elkabel i ett söndertrasat hölje. Det är som ett bortglömt skjul på landet. Men faktum är att det här är det som syns bäst utifrån eftersom vi har en öppning in mot trädgården här. Tanken är att ett nytt garage ska byggas, att den grus- och gräsbelagda parkeringen ska få plattor eller asfalt och att den här ogräsplätten ska ersättas med bärbuskar eller något annat som kanske inte ens behöver så mycket skötsel. 

En fin del med vild trädgård är att man kan ta den här skogspromenaden ibland.

Fingerborgsblomman blommar också! Digitalis. Det är skott från min fars sommarträdgård.

Att sticka till en ofödd bebis

När jag var gravid att jag ju all tid i världen att sticka en garderob till min blivande barn. Om du är gravid och inte har barn sedan tidigare och är en som stickar ska jag nu ge dig råden. Vad ska du sticka? Jag var dum och stickade julklappar de där sista dagarna innan barnet skulle födas. Om jag lagt all den tiden på... Nej, man ska inte vara efterklok. Istället ska jag ge råd till den som är gravid och stickar (och inte har småbarn som kräver din tid).

(Nej, man ska ju inte ge råd till blivande mammor, nyblivna mammor, etablerade mammor, men jag fattar inte varför. Jag suger i mig alla råd jag kan få och hade lätt velat ha den här listan innan.)

1. Koftor i alla möjliga storlekar. Räkna ut vilken årstid det är när ungen har respektive storlek och välj tjocklek på garnet efter det. Kul grej är att välja mönster och färger efter årstid. Tänk också på att om barnet kommer ha sittvagn, kanske det behövs tjockare kofta än liggvagn osv. Koftor går tydligen att ha ganska länge. Här har Ivar sin första kofta när han är nyfödd i december:

På Valborg var den fortfarande alldeles lagom och allt som allt använde han den i lite mer än fem månader. Just den här koftan är stickad efter detta DROPS-mönster i garnet  DROPS Alpaca och för storlek 1-3 månader.

2. Raggsockar och eftersom det är min lista säger jag nej till raggsockar på sommaren. Kanske sen vår och tidig höst också. Min bebis är kanske extra varm men raggsockar behövs mest på vintern. Vad det verkar så växer inte fötter så himla snabbt, inte på min bebis i alla fall, så de behövs inte i så många storlekar. I allra första början växer de nog snabbare. 

Dessa raggsockar använde jag mest. Nu var det ju vinter när Ivar föddes och han behövde bara två olika storlekar på raggsockar innan de inte behövdes längre. Sen behövs det ju raggsockar igen så det är väl bara att räkna ut hur stora fötter barnet kommer att ha varje vinter och börja sticka... 

Stickade efter samma mönster som koftan. Varför krångla till det? Se länk ovan till det.

3. Vantar stickade jag ett par, ett par utan tummar. Väldigt enkelt och jag minns inte vilken beskrivning jag använde mig av. Det räckte med ett par vantar för den vinterfödde sonen.

4. Mössor. Är det något som växer på en bebiskropp så är det huvudet. Och tur är väl det, jag menar just vid födseln är det ju rätt skönt att huvudet inte är så stort. Hur som helst. Mössor går åt i många storlekar. Om din bebis föds i början av vintern är det nog bra att kanske sticka fyra storlekar. Den här med knytband och spetsig topp är min favoritmössa. Stickade kanske tre stycken till Ivar men har stickat desto fler och gett bort. Det blev en del andra mössor också. Här är nog den i storlek nummer två. Även denna är stickad i DROPS Alpaca med en beskrivning från DROPS.

Det här var vad jag hann med (typ) att sticka. Det går naturligtvis att använda andra stickade plagg till en bebis också. Byxor exempelvis... som hans stickande kompisar gjorde till honom. Eller en stickad overall. Nåväl. Nu ska jag börja fundera på hur nästa kofta ska se ut... och kanske mössa... och kanske raggsockar. Ett par nya vantar också framåt vintern. Ja, det finns att göra till små barn. Och efter barnet är född finns inte riktigt samma tid kvar.

Kaninkoftan

Jag undrar fortfarande hur jag lyckades sticka en kofta sedan det här busfröet föddes. En bebiskofta förvisso men ändå. Det var ju jobb att göra den också. Och hur ska jag någonsin kunna sticka något igen, tänker jag nu. 

Jag har inte lyckats ta en bild på koftan bakifrån, på kroppen. Det kanske kommer. Knapparna skulle varit vita men jag orkade inte med att åka till en affär med knappar så jag tog vad som fanns hemma - svarta!

Den påbörjades i februari och avslutades i maj. Klicka här om du vill veta bakgrunden till mönstret.

Ett försök att stoppa naturen lite

Jag älskar vallmo. I den anarkistiska blomrabatten sprider sig vallmon och jag stoppar den inte. Varför skulle jag? För första året blommar den kinesiska buskpionen som jag fick av min far för två år sen. Det är nu lite över två år sen vi flyttade in i den här trädgården.

Istället för såna där fula klämmor om duken har jag i år bestämt att duken ska ligga kvar med hjälp av en gjutjärnsgryta fylld av pelargoner i lerkrukor på lecakulor. Detta är ren lättja för jag orkade inte plantera pelargonerna i grytan. Tiden är ju även knapp när man har en sexmånadersbebis.

Pelargoner i egna krukor håller duken tillbaka på andra sidan bordet. Vaxduken tas aldrig in för det vore att lägga tid på onödiga saker. Istället köper vi en ny inför varje år för att variera oss lite. I år blev den väldigt chockrosa.

Vid ett tillfälle när solen sken och barnet sov extra länge förra veckan byggde jag ett avlastningsbord av sånt jag hittade i boden och trädgården. Det är alltså inget fuskåterbruk som syns på tv utan äkta återbruk. Bockarna är från boden och brädorna låg nog i krypgrunden från början. Förra året använde jag dem att gå på i trädgårdslandet. I år får de vara bordsskiva. Ingenting sitter fast så vi får hoppas att ingen sätter sig på bordet.

Rågvallmon jag satte förra året spred sina fröer omkring sig och just den här vallmon dök upp mellan några stenar intill trädgårdslandet och där får den stå och vara vacker.

Jag är nöjd med att cossalladen får växa helt ostörd till skillnad från kål och rädisor och ja, nästan all annan växtlighet. Ska nog plocka den innan jag har sagt för mycket.

För att få några smultron själv har jag lagt kycklingnät över för att rådjuren ska ge f-n i nånting åtminstone. De äter för sjutton allting. Squashblommorna rök senast. Kan de inte bara äta kirskål eller annat ogräs. Eller allra helst bo i skogen som alla andra normala skogsdjur.